Höstdag i oktober 2014

Håller på med ett arbete som ingår i den kurs jag läser på Johannelunds Teologiska Högskola i Uppsala. Kursen heter exegetik, Gamla Testamentet.
övningen handlar om att vi skall tolka en text.
Det här är inte lätt, men kanske skall inte detta moment vara just lätt.
Vi har själva fått välja vilken text vi önskade att arbeta med, det skulle dock vara en av Gamla Testamentets profeter. Jag valde Jeremia.

Jag läser texten om och om igen. Läser vad andra skrivit om texten och skall om ett tag göra en egen framställning som kallas interpretation.
Just nu funderar jag på hur sju verser ur Bibelns Gamla Testamente skall kunna bli 12-14000 tecken i teckensnitt Times New Roman storlek 12.
Jag borde nog fundera på vad jag skall skriva istället.....

Att studera en bibeltext är inspirerande, det dyker upp massor med tankar och funderingar kring vad som menas, gäller detta överhuvudtaget idag ? vad ville man förmedla just när den skrevs ?
Vad säger texten idag ? Jag blir tvungen att klura vidare på detta.

Den text jag valt är hämtad från Jeremia 7: 1-7
läs gärna och fundera du också.

.....eller välj en annan av bibelns texter - det finns många som är genialiska.
Jag lovar att komma tillbaka till det här.

Allt gott (och lite till)

/Anna-Karin

Första tisdagen i september

En helt vanligt tisdag, men helt unik.
Idag är det första tisdagen i september år 2014.
Tisdag är en riktigt bra dag i veckan.
Inte helt i början, inte helt i slutet, veckan har bara börjat men är långt ifrån slut.

Om tisdagar kan vi tycka helt olika och naturligtvis är inte alla tisdagar lika trevliga av olika anledningar.
Någon känner att någonting precis har börjat när någon annan känner att det äntligen börjar lida mot sitt slut.

Tisdagar har trots detta nästan alltid varit min favoritdag.

Bilden visar en avgränsning som vi har i vår skog, den markerar vart ett skifte slutar och vart ett annat tar vid.
Precis så är det med våra dagar. Någonting slutar där något annat tar vid.
Det fina är att varje morgon är laddad med nya möjligheter, tillfällen, utmaningar, prövningar, under och möten.
Jag övar mig på att leva nu. Försöker att inte titta för långt fram i min almanacka.
Försöker, försöker och försöker. Försöker att gå långsammare och leva just precis här.
Det här kan vara det svåraste uppdrag jag någonsin fått !

Nu skall jag dricka en kopp kaffe.........

Då var jag här, i Uppsala.

 Har funderat en längre tid på att läsa teologi. Känner mig intresserad av de fördjupningar som kan hjälpa mig att förstå historien och sätta ihop den med de pusselbitar som vi förhåller oss till idag.
Jag är övertygad om att det inte kommer bli enkelt, men är beredd att göra allt som krävs av mig för att nå bra resultat.

Peppar mig själv och suger åt mig av alla glada tillrop som familj och mina vänner ger mig.
Längtar hem till Bräckås, men försöker njuta av att lära känna nya människor, se en ny stad och få tid som jag själv förfogar över.

Johannelunds Teologiska högskola är en liten skola. Det passar en frikyrklig lantis perfekt.

Idag börjar den första föreläsningen i Gamla Testamentet, det känns spännande och jag hoppas att det går att hänga med i svängarna.

Nu cyklar jag iväg........
(Uppsala är förövrigt ett toppenställe att cykla på)

Navet

Vad tänker du på när du hör ordet nav ?

För mig är ett nav ett slags centrum som håller samman.
Att tänka sig att det utgår ekrar från navet är inte så svårt.
Det har säker att göra med att jag ser ett cykelhjul framför mig.

I Borås har vi ett ställe som heter Navet.
Det är ett ställe där man får lära sig, upptäcka och experimentera med olika saker.
Upptäckarcentrum skulle man kunna kalla det.
Ikväll skall Tonårsgruppen i Fristads Missionskyrka dit på upptäcksfärd.

För ett par dagar sedan lyssnade jag på PoD radio som heter Navet.
Vill gärna rekommendera dig att lyssna om du har lust, tid och möjlighet.
Det är Marcus Sigvardsson som intervjuar musiker med kristen grund.
Jag lyssnade på ett avsnitt där Samuel Hector pratar. Intressant och inspirerande.
https://itunes.apple.com/se/podcast/navet/id705079243?mt=2


Jag tänker på ordet "navet" som något stort. Något som håller ihop allt.
För mig är min tro denna sambandscentral, min tro på att Gud har skapat mig och allting runtomkring blir navet i mitt liv. I min tro får jag bli buren, tröstad och älskad för den jag är.  

Jag tror inte att den som tror är undantagen hemskheter eller olyckor, men jag tror Gud bär hela mig i livets alla skeden. Det krävs ingen prestation eller återrapportering.

Gud var mitt nav, Gud håll mig, trösta mig, bär mig.
Jag vill bli buren, jag vill tro att Gud fångar mig när jag faller.
Jag riktar min tacksamhet, min lovsång till den Gud som skapat mig.

AMEN

Askonsdagen

"Askonsdagen inleder fastetiden. Under fyrtio dagar får livet gå i eftertankens tid" Läste raderna i en bok.
Ordet eftertanke fastnar hos mig. Eftertänksamhet hör för mig ihop med klokhet och godhet. Detta borde jag praktisera oftare. Tanken triggar mig. Att vara eftertänksam och på snudden till klok i fyrtio dagar.

Om man vill förändra invanda mönster så skall man hålla på med den nya rutinen i 10 - 14 dagar. Detta för att det tar tid att förändra, att lära kroppen nya mönster. Det skulle innebära att om jag är eftertänksam och till snudden på klok i 40 dagar, så skulle det bli en vana för mig. Utmärkt. Det skulle min omgivning må bra av. Då var det bestämt ! Jag lägger upp utmaningen i två delar

Del 1. Att ha omsorg om mig själv.

Jag är snäll mot mig själv om jag äter på ett bra sätt. Jag avstår därmed från sötsaker i alla former ända fram till påskafton. Detta kommer inte att bli jättesvårt, då jag redan för två år sedan slutade med godis. Mitt avstånd till godis har dock gjort att jag med jämna och ojämna mellanrum lockas av att äta en kaka till kaffet. Nu avstår jag även detta.
Denna omsorg om mig själv medför att jag kommer att må bättre och att jag får plats i bikinin ytterligare en sommar.  

Del 2. Uppmuntra, hjälpa och entusiasmera

Att göra någonting för en annan människa är gott. Att uppmuntra och entusiasmera andra människor kräver energi, men det ger också energi.  
Jag bestämmer mig därför att varje dag fram till påskafton säga många bra saker, tänka många goda tankar, vara hjälpsam och entusiastisk. Summan av dessa handlingar borde medföra att andra kommer att må bättre. Det borde också göra nå´t med mig.

Nu skrider jag till verket. Jag kommer inte låta er veta resultatet av den viktkurva som vågen åtrspeglar, däremot skall jag försöka kommentera det jag tänker och det jag praktiskt gör för någon i min omgivning.

Om du inte har nå´t annat för dig så får du gärna hänga på !

"och där emellan kommer fastan"

När jag var barn fastade mina föräldrar vid några tillfällen. Eftersom jag var ett barn, så är mina minnesbilder begränsade och med all säkerhet inte helt med sanningen överensstämmande. Det jag minns är att ett av motiven för fastan var att bli "piggare". Troligtvis var ett annat motiv att "tappa några kilon". Jag minns att det köptes hem morotsjuice och buljong. Det fanns också fruktdrycker som var lämpliga, dessa flaskor hade ingen kork utan ett mer platt lock som man skruvade av och då kluckade det liksom till.......

En gång för längesedan kom jag fram till att jag skulle fasta ett par dagar, eller en vecka, beroende på hur det kändes. Anledningen till denna ungdomliga dumhet var att "tappa några kilon" och bli "piggare". Min till personligheten tillhörande spontanitet och iver att komma igång medförde att jag inte hade några större förkunskaper utan körde igång på ren känsla. Inhandlade hastigt några olika juicer och lämplig buljong från hälsokosthyllan på storköpet. 
På eftermiddagen den första dagen, när jag cyklade hem från mitt arbete var jag både hungrig och yr, cykeln vinglade till och pladask så låg jag där på asfalten precis utanför Ryavallen i Borås. (Ja, det var på den tiden då Borås Arena ännu inte fanns) Jag skrapade både armbåge och knä och kände mig fortfarande yr, när jag öppnade kylskåpet för att ta fram någonting att äta......

Sedan dess har jag inte tänkt tanken på att fasta igen. I alla fall inte på det sättet. Det jag nu går och klurar på är vad annat fastan kan innebära än att just sluta äta. Har det blivit lite "poppis" att fasta på andra områden än just mat ? Varför tänker vi tanken på att avstå ? Skulle du vilja avstå från något för att uppnå någonting annat ? Hur tänker du ? Jag funderar vidare och återkommer om ett par dagar.

Mötet med en gammal vän

Telefonen ringer, personen i andra ändan presenterar sig. Samma röst, samma ansats, en person som jag talat med i telefonen i otaliga timmar tidigare i mitt liv. Mina läppar ler. På en sekund så är vi där vårt samtal slutade förra gången. Det är flera år sedan vi pratades vid senast. Allt känns som då. Inga förklaringar om varför vi inte hörts, inga undanflykter eller dåliga ursäkter, bara rakt på och så finns innerligheten där igen. Detta telefonsamtal fick mig att le i flera dagar. Både åt att personen ringde, men också för att vi fortfarande är goda vänner och kommer så alltid att vara.

 

Att våga tänka en vända till är lockande.

Jag tror att vår relation med Gud är av samma karaktär som mötet med en gammal vän. När som helst kan vi återuppta samtalet / relationen där vi slutade förra gången, även om det var skrämmande länge sedan. Känslan kommer garanterat att vara bekväm. Fröet som sattes i jorden vid ett tidigare tillfälle i livet får återigen börja gro och relationen tar ny fart. Detta möte får vi också göra om och om igen, varje dag är nåden ny, varje dag ler Gud åt att vi vill börja där vi slutade. Eller varför inte - våga börja för första gången !  

Att vara en kristen, är inte någon garanti för att livet rullar som på räls, men vetskapen om att vara buren, att vara en del av evigheten räcker för mig.  

"Gud bli en del av mitt liv, le med mig, gråt med mig, min önskan är att tillhöra dig. Amen"

Ha en välsignad dag !